Polyfarmaci, det vill säga att använda många läkemedel samtidigt, är vanligt bland äldre. Det kan röra sig om fem, tio eller ännu fler mediciner. Även om läkemedel kan vara livsviktiga och förbättra livskvaliteten, ökar riskerna för problem ju fler man tar. Det är därför viktigt att ha kunskap om detta.
Med stigande ålder är det vanligt att drabbas av en eller flera sjukdomar som kräver behandling. Kroppen förändras också, vilket påverkar hur mediciner tas upp och bryts ner. Därför är det extra viktigt att ha koll på sina mediciner när man blir äldre.
Varför äldre är mer utsatta
Med åldern förändras kroppen på flera sätt som påverkar hur läkemedel fungerar. Njurarna, som har till uppgift att rena blodet från läkemedel, arbetar generellt långsammare. Från 30-40 års ålder minskar njurfunktionen gradvis, och vid 80 års ålder kan den vara halverad, men det är viktigt att komma ihåg att detta är genomsnittliga värden och att stora individuella skillnader förekommer. En minskad njurfunktion gör att mediciner stannar kvar längre i kroppen, vilket kan leda till starkare effekt och fler biverkningar. Även levern, som bryter ner vissa mediciner, kan påverkas. Kroppens sammansättning ändras också – normalt sett med mindre vatten och mer fett – vilket påverkar hur mediciner fördelas. Dessutom blir hjärnan och nervsystemet känsligare, vilket ökar risken för biverkningar som yrsel och förvirring, som i sin tur kan leda till fall. Som beskrivs på 1177, är det därför viktigt att vara extra uppmärksam på dessa förändringar.
Vanliga problem
Ju fler mediciner en person tar, desto större är risken för läkemedelskrockar, så kallade interaktioner. Mediciner kan påverka varandra, antingen genom att förstärka eller försvaga effekten. Det kan leda till att medicinen inte fungerar som den ska, ger oväntat stark effekt, eller orsakar oönskade biverkningar. Äldre personer är extra känsliga för interaktioner på grund av de åldersrelaterade förändringarna i kroppen som nämnts tidigare. Biverkningar kan vara allt från mildare besvär som trötthet och illamående till allvarliga problem som fall och blödningar. Läkemedelsbiverkningar är en vanlig orsak till att äldre personer behöver sjukhusvård. Enligt Läkemedelsboken är ungefär en tiondel av alla sjukhusinläggningar bland äldre direkt kopplade till biverkningar av läkemedel.
Läkemedelsgenomgång – en lösning
För att minska riskerna med polyfarmaci är det nödvändigt att regelbundet se över sina mediciner. Detta kallas för läkemedelsgenomgång och innebär en noggrann genomgång av alla läkemedel en person använder – receptbelagda, receptfria, naturläkemedel och kosttillskott. Under en läkemedelsgenomgång kontrolleras om medicinerna fortfarande behövs, om kombinationerna är lämpliga, om doserna är korrekta och om det finns risk för biverkningar eller interaktioner. Socialstyrelsen rekommenderar att alla personer över 75 år som tar fem eller fler läkemedel får en enkel läkemedelsgenomgång varje år.
Olika typer av genomgång
Det finns två huvudtyper av läkemedelsgenomgångar: enkel och fördjupad. En enkel läkemedelsgenomgång utförs oftast av en sjuksköterska eller läkare inom primärvården, till exempel på en vårdcentral. Den fokuserar på att identifiera uppenbara problem, som olämpliga läkemedelskombinationer eller onödiga mediciner. Om problemen är mer komplexa, eller om man misstänker biverkningar som är svåra att upptäcka, behövs en fördjupad genomgång. Vid en fördjupad genomgång samarbetar ofta läkare, sjuksköterska och apotekare för att noggrant gå igenom varje läkemedel och bedöma hur det passar just den enskilda individen, med hänsyn tagen till ålder, sjukdomar och andra faktorer.
Vikten av samarbete och delaktighet
Ett nära samarbete mellan läkare, sjuksköterskor, apotekare och andra relevanta vårdprofessioner är avgörande för en säker och effektiv läkemedelsbehandling. Läkaren har det övergripande ansvaret för behandlingen, men sjuksköterskan träffar ofta patienten mer regelbundet och kan upptäcka tidiga tecken på problem. Apotekaren är expert på läkemedelsinteraktioner och kan ge råd om lämpliga kombinationer. Men allra viktigast är din egen delaktighet. Genom att aktivt berätta för vårdpersonalen om hur du mår, vilka mediciner du tar (inklusive receptfria och naturläkemedel) och eventuella biverkningar du upplever, bidrar du till att göra din behandling så bra och säker som möjligt. Som Vårdhandboken framhåller, är teamarbete och patientens delaktighet nyckelfaktorer, inte minst för att förebygga fallolyckor, som ofta kan relateras till läkemedelsbiverkningar.
Patientens roll
Som patient har du en viktig roll i din egen läkemedelsbehandling. Det är du som känner din kropp bäst och kan upptäcka tidiga tecken på biverkningar eller om något inte känns rätt. Var inte rädd för att ställa frågor till din läkare eller apotekspersonal. Fråga om syftet med varje läkemedel, hur det ska tas, vilka biverkningar som kan uppstå och hur länge du förväntas ta medicinen. Det är också viktigt att du informerar vårdpersonalen om alla läkemedel och kosttillskott du använder, även de du köpt receptfritt. Genom att vara aktiv och delaktig kan du bidra till en säkrare och mer effektiv behandling.
Depreskription – konsten att minska
Ibland kan den bästa åtgärden vara att minska antalet läkemedel. Detta kallas depreskription. Det handlar inte om att abrupt sluta med mediciner, utan om en noggrann process där nyttan av varje läkemedel vägs mot riskerna. Kanske har ett läkemedel blivit onödigt på grund av förändringar i hälsotillståndet, eller så finns det ett bättre, säkrare alternativ. En studie i JAMA visade att det är möjligt att minska antalet läkemedel hos äldre på ett säkert sätt, och att många patienter upplevde en förbättring av sin hälsa efteråt. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla beslut om att ändra medicineringen ska göras i samråd med läkare.
Så går Depreskription till
Depreskription är en stegvis process som kräver noggrann planering och uppföljning. Här är de vanliga stegen:
- Identifiering: Först identifieras potentiellt onödiga eller olämpliga läkemedel. Detta kan göras med hjälp av olika verktyg och checklistor, men också genom att lyssna på patientens egna upplevelser.
- Samråd: Läkaren diskuterar med patienten (och eventuellt närstående) om fördelar och risker med att fortsätta, minska eller avsluta medicineringen.
- Nedtrappning: Om man beslutar att minska eller avsluta ett läkemedel, görs detta oftast gradvis för att undvika utsättningssymtom eller att sjukdomen förvärras.
- Uppföljning: Efter förändringen följer man noga upp patientens mående för att se hur det påverkar hälsan och livskvaliteten. Vid behov kan medicineringen justeras igen.
Ett illustrativt exempel
Låt oss ta ett exempel från verkligheten. En äldre person som fick hemsjukvård upplevde besvärande biverkningar av sina mediciner. Personen tog bland annat läkemedel mot högt blodtryck, diabetes och sömnproblem, samt smärtstillande vid behov. Ett av symtomen var frekvent urinering, vilket ledde till att personen, som det beskrivs i Dagens Medicin, ‘tordes inte gå ut för att man behövde kissa så ofta’. Detta påverkade personens sociala liv och livskvalitet avsevärt. Efter en läkemedelsgenomgång, där läkare, sjuksköterska och apotekare deltog, identifierades flera läkemedel som kunde bidra till problemet. I samråd med personen justerades doserna, och ett läkemedel sattes ut helt. Resultatet blev att personen kunde återgå till sina sociala aktiviteter, vilket förbättrade livskvaliteten markant. Detta exempel visar hur viktigt det är att se till helheten och att anpassa medicineringen efter individens behov och önskemål.
Framtidens läkemedelsbehandling
Polyfarmaci är en utmaning, men det finns lösningar, och forskning pågår ständigt för att förbättra läkemedelsbehandlingen för äldre. Genom att individanpassa medicineringen kan vi göra den säkrare och effektivare. I framtiden kan vi få hjälp av nya teknologier:
- Farmakogenetik: Våra gener påverkar hur vi reagerar på läkemedel. Genom farmakogenetiska tester kan man till exempel se om en person bryter ner vissa antidepressiva läkemedel långsamt. Då kan dosen anpassas, eller så kan ett annat läkemedel väljas för att undvika biverkningar.
- Artificiell intelligens (AI): AI kan analysera stora mängder data för att identifiera riskfyllda läkemedelskombinationer som annars är svåra att upptäcka. AI kan också hjälpa till att skräddarsy behandlingen utifrån individens unika förutsättningar, och föreslå optimala doser och läkemedelsval. Genom att kombinera dessa med klinisk expertis kan vi fatta bättre beslut om läkemedelsbehandling.
- Digitala Verktyg: Det finns digitala verktyg som kan hjälpa till att hålla koll på medicinlistan och påminna om att ta medicinen, och som underlättar kommunikation med vården
Sammanfattning
Att ta många läkemedel samtidigt kan vara riskfyllt, men det finns sätt att minska riskerna:
- Var öppen: Berätta för din läkare om alla läkemedel du tar, även receptfria mediciner, naturläkemedel och kosttillskott.
- Ställ frågor: Fråga din läkare eller apotekspersonal varför du tar varje medicin, hur länge du ska ta den och vilka biverkningar du ska vara uppmärksam på.
- Var uppmärksam: Känn efter hur du mår. Om du upplever nya symtom, fundera på om de kan bero på dina mediciner.
- Be om en läkemedelsgenomgång: Detta är särskilt viktigt om du är över 75 år och tar fem eller fler läkemedel.
- Diskutera: Prata med din läkare om det finns mediciner du kanske inte behöver längre, eller om det finns alternativa behandlingar som kan vara lämpligare.